C'era la poesia in lingua originale accompagnata dalla traduzione di Giorgia Sensi Graziani, entrambe bellissime. Non so perché ma ho subito sentito la voglia di tradurla anch'io, e l'ho fatto, per bene o per male, non so. Voglio sottolineare che è una traduzione non autorizzata. Ecco tutte e tre:
Standing Female Nude (Carol Anne Duffy)
Six hours like this for a few francs.
Belly nipple arse in the window light,
he drains the colour from me. Further to the right,
Madame. And do try to be still.
I shall be represented analytically and hung
in great museums. The bourgeoisie will coo
at such an image of a river whore. They call it art.
Maybe, he is concerned with volume, space
I with the next meal. You're getting thin,
Madame, this is not good. My breasts hang
slightly low, the studio is cold. In the tea-leaves,
I can see the Queen of England gazing
on my shape. Magnificent, she murmurs,
moving on. It makes me laugh. His name
is Georges. They tell me he's a genius.
There are times he does not concentrate
and stiffens for my warmth.
He possesses me on canvas, as he dips the brush
repeatedly into the paint. Little man,
you've not the money for the arts I sell.
Both poor, we make our living have we can.
I ask him, Why do you do this? Because
I have to. There's non choice. Don't talk.
My smile confuses him. These artists
take themselves to seriously. At night I fill myself
with wine and dance around the bars. When it's finished
he shows me proudly, lights a cigarette. I say
Twelve francs, and get my shawl. It does non look like me.
Nudo di donna in piedi
Sei ore così per pochi franchi.
Culo tette pancia alla luce della finestra,
me lo toglie tutto il colore. Un po' più a destra,
Madame. E cerchi di star ferma.
Sarò ritratta nei particolari e appesa
nei grandi musei. La borghesia andrà in visibilio
davanti al quadro di una puttana del Lungosenna. La chiamano Arte.
Sarà. Lui si preoccupa di spazio e volume.
Io della cena. È dimagrita,
Madame, non va bene. Ho il seno
un po' cadente, lo studio è freddo. Nelle foglie del tè
vedo la Regina d'Inghilterra che osserva
la mia figura. Magnifico, mormora,
e passa oltre. Mi viene da ridere. Lui si chiama
Georges. Dicono che sia un genio.
A volte non ci concentra
e il mio calore lo eccita.
Mi possiede sula tela affondando
più volte il pennello nel colore. Poveruomo,
non li hai i soldi per le arte che vendo io.
Poveri entrambi, tiriamo avanti come possiamo.
Gli chiedo, Perché lo fai? Perché
devo. Non ho scelta. Non parlare.
Il mio sorriso lo confonde. Questi artisti
si prendono troppo sul serio. La sera mi riempio
di vino e ballo nei bar. Quando è finito
me lo mostra con orgoglio. Si accende una sigaretta. Io dico
Dodici franchi e prendo lo scialle. Non mi somiglia.
(Traduzione di Giorgia Sensi da: Carol Anne Duffy, La donna sulla luna, a cura di Giorgia Sensi e Andrea Sirotti, Firenze, Le lettere, in corso di pubblicazione.)
Nakenstudie av stående kvinna
Sex timmar så här för några ynka franc.
Mage tuttar ända i fönsterljus,
han tömmer mig på färg. Lite längre åt höger,
Madame. Och försök att stå still.
Jag ska betraktas i minsta deltalj och hängas upp
på de fina museerna. Borgarbrackorna ska kuttra gillande
inför bilden av en hora vid flodstranden. De kallar det för konst.
Kanske. Han är upptagen av rymd och volym,
jag av nästa måltid. Ni börjar bli mager,
Madame, det är inte bra. Mina bröst börjar hänga
något, ateljén är kall. I tebladen
ser jag Englands drottning som kisande betraktar
min figur. Magnifikt, mumlar hon
och går vidare. Det får mig att skratta. Hans namn
Georges. Det sägs att han är ett geni.
Det finns stunder då han inte koncentrerar sig
och blir upphetsad av min värme.
Han äger mig på duken, när han doppar penseln
gång på gång i färgen. Lille man,
du har inte råd med den konst som jag säljer.
Fattiga båda två, hankar vi oss fram så gott det går.
Jag frågar honom, Varför gör du detta? För att
jag måste. Det finns inget val. Prata inte.
Mitt leende förbryllar honom. Dessa konstnärer
tar sig själva på alltför stort allvar. Nattetid så fyller jag mig
med vin och dansar i barerna. När det är fullbordat
visar han mig stolt, tänder en cigarrett. Jag säger
Tolv franc, och tar sjalen. Det liknar inte mig.
(Översatt till svenska av Karin Helena Vikström.)
4 commenti:
wow! :)
Wowowowow;-))
salve.. le lascio unn regalo.. a me piace scrivere in svedere.. trovo al quanto un paese fantstico in tutti i sensi.. jeg ar samantha :))
http://www.poeter.se/poetHome.php?writerId=39090
scusa.. errore di ortografia ..
intendevo Svedese!!!! Svenska!!
ancora, samantha
Posta un commento